Konstnärens egna tankar kring utställningen:

"Tanken bakom den här utställningen var att utnyttja de speciella förutsättningar som finns i den stora salen med den långa fönsterväggen mot gatan, den hela långväggen och de båda begränsade kortväggarna.

Den stora triptyken var tänkt att motsvara förnsteröppningarna och dela upp långväggen i tre "utsikter". Den mellersta delen utgör huvudmotivet, trädgården. Trädgården återkommer som en mittremsa i varenda sidobild, abstraherad genom att motivet begränsas av raka och platta färgfält. Kontraster i kompositionen består dels av de plastiska formerna och den platta duken, Pastos färg och slät yta, ljus och skugga, luft och vatten, värme och svalka. Huvudmotivet är växandet.

Triptyken är färgrik, och återspeglar den färgprakt som man kan finna i en medelhavspark nära havet. Övriga målningar i rummet har en dominerande färg, antingen vitt, rött blått eller grönt, och tar därmed upp en av de dominerande färgerna och anknytande motiv i triptyken. Tanken med detta var att låta triptyken samla alla övriga bilder i sig, alternativt låta de övrigea bilderna födas ur centralbilden. Ingen konkurrens men en helhet.

Även det inre rummet visar motiv som kan knytas till en medelhavsmiljö. På kortväggen i det inre rummet hänger en interiörbild, ett stilleben. Den är liksom triptyken tänkt att fungera som ett blickfång. Sedd från det yttre rummet ger den en uppfattning om vad som utspelar sig i det inre rummet. Bilden beskriver ljuset inne och ute, känslan av att vara i ett ljust rum, att se ut på en ljus gård. Rummets inredningsdetaljer har klara färger, liksom frukten. Dessa motiv varieras i övriga bilder.

Det yttre rummet kan uppfattas som ett aktivt agerande, en utåtriktad kraft, medan det inre rummet kan ses som en undersökning av intryck, kontemplation. Så har mina tankar varit inför skapandet av denna utställning."

Agneta Freccero